Många frågor och funderingar om däck

När du ska köpa nya däck ta hjälp av energimärkningen och välj energismarta däck med bra väggrepp. Det minskar driftkostnaderna och miljöpåverkan samtidigt som trafiksäkerheten ökar. Vi hjälper dig längs vägen. Här har vi samlat frågor och svar om allt från vad som räknas till vinterdäck, hur man mäter mönsterdjup, varför det är viktigast att hålla koll på lufttrycket och vad du ska tänka på om du byter dina däck själv. Hoppas sidan hjälper dig en bit på vägen. 

1 maj, 2021: Ny energimärkning av däck 

Den 1 maj uppdaterades den nya energimärkningen av däck. Skalan för energieffektivitet och väggrepp är nu A-E. Den största skillnaden är att den nya energimärkningen kommer göra det enklare att välja vinterdäck. 

Läs mer på Energimyndighetens hemsida: 

 

sommartrafik.jpg
 

Håll koll på

mönsterdjupet

I däckens slitbana finns ett mönster som gör att däcket får bättre grepp när det är blött, snöigt, slaskigt eller isigt på vägbanan. Mönstret kan se olika ut på olika typer av däck. Olika krav på minsta lagligt mönsterdjup finns på sommaren och på vintern.

Vad gäller på sommaren?


Risken för vattenplaning ökar när sommardäcken slits När däckens mönsterdjup minskar försämras också däckens förmåga att tränga undan vatten. Därför ökar risken för vattenplaning när däcken slits och bromssträckan på våt vägbana blir längre. Under 3 mm mönsterdjup minskar greppet snabbt vid vått väglag, för varje avsliten tiondels millimeter. Om dina däck börjar bli slitna, ta det extra försiktigt när det är vått på vägen. Minsta tillåtna mönsterdjup i däckets huvudmönster på sommaren är 1,6 mm (minst 3 mm på personbilar och minst 5 mm på lastbilar krävs när det är krav på vinterdäck).




Vad gäller på vintern?


Minst 3 mm på lätta fordon – och helst minst 5 mm Krav på minst 3 mm mönsterdjup gäller vid vinterväglag för personbil klass I (d.v.s. vanliga personbilar), personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil, lätt buss samt släpvagn som dras av dessa fordon under perioden 1 december–31 mars. Kravet på minst 3 mm mönsterdjup gäller även fordon som undantas från kravet på vinterdäck (t ex bilar äldre än 30 år). Ur trafiksäkerhetssynpunkt rekommenderas att lätta fordon har minst 5 mm mönsterdjup vid vinterväglag. Minst 5 mm på tunga fordon Tung lastbil, tung buss och personbil klass II (husbil) med en totalvikt över 3,5 ton måste ha minst 5 millimeter mönsterdjup när krav på vinterdäck gäller. Detta gäller samtliga däck på fordonet, men inte för tillkopplade släpfordon.




Varför ska bästa däcken sitta bak?


Undvik stora skillnader i slitage mellan däcken. Om det är skillnad ska alltid däcken med bäst grepp sitta bak på bilen, annars ökar risken att få sladd och därmed att bilens mer oskyddade sida träffas vid en kollision med mötande fordon eller fast föremål. När bara två nya däck monteras ska de alltid monteras bak. Detta gäller bak-, fram- och fyrhjulsdrivna bilar.




Hur mäter man mönsterdjupet?


Mät mönsterdjupet på det mest slitna stället i däckets huvudmönster. Se upp så att du inte mäter där det finns en slitagevarnare, som är en liten upphöjning på 1,6 mm i huvudmönstret på personbilsdäck. Det finns speciella mätstickor man kan använda, men man kan också mäta med en tumstock. Däcket får vara mer slitet än minsta tillåtna mönsterdjup på däckets skuldror, så länge däckets armering inte är blottad (mönsterdjupskrav gäller i de mittersta 75 procenten av slitbanan).




Vad gäller för MC?


Minsta tillåtna mönsterdjup på motorcyklar är 1,0 mm i däckets huvudmönster (ej räknat slitagevarnare).





 

Luften bär fordonet

 

Det är inte däcket i sig som bär upp fordonet, utan lufttrycket i hjulen. Med för lågt lufttryck ökar bränsleförbrukningen, däcken slits fortare och bilen kan bli svår att hantera i en kritisk situation. Tyvärr visar erfarenheter från flera olika undersökningar att många har för lite lufttryck i sina hjul.

Varför ökar bränsleförbrukningen med för lågt lufttryck i däcken?


Alla som har cyklat med för dåligt pumpade däck vet att det går trögt. Samma sak gäller för en bil. Därför ökar bränsleförbrukningen när lufttrycket är för lågt. Om man kör med åttio procent av rekommenderat lufttryck ökar bränsleförbrukningen med cirka tre procent. För en normal bilist innebär det 400–500 kronor extra om året. För en lastbilschaufför eller ett åkeri blir kostnaden mycket större. Med ännu sämre tryck ökar bränsleförbrukningen ytterligare. Om alla körde med rätt lufttryck skulle också utsläppen av växthusgaser minska betydligt.




Varför ökar slitaget med för lågt lufttryck i däcken?


Att slitaget ökar med för lite lufttryck beror på att däcket blir instabilt och klackarna som har kontakt med vägbanan rör sig mer. Då ökar friktionen och värmeutvecklingen och däcket slits fortare. Att slita ut däck i förtid kostar pengar och är dåligt för miljön. Ojämnt slitage av slitbanan, i skuldror eller i mitten av däcket, kan vara ett tecken på för dåligt lufttryck. Med 30 procent för lite lufttryck kan däckens livslängd halveras. Däck till lastbilar och bussar kan slitas ännu fortare, särskilt om det är olika tryck i däcken på samma position.




Hur påverkas trafiksäkerheten av för lågt lufttryck i däcken?


För lågt lufttryck eller stora skillnader i lufttryck på samma axel (0,5 bar eller mer) kan bidra till att göra bilen instabil och kan försvåra för föraren att klara av en undanmanöver eller häftig inbromsning.




Vad händer om jag har för högt lufttryck i däcken?


Man bör inte öka lufttrycket mer än det högsta tryck som anges i instruktionsboken. Rekommenderat lufttryck är en avvägning mellan komfort, slitage, bränsleförbrukning med mera som däck- och fordonstillverkare kommit överens om. Med för högt lufttryck blir inte bara komforten sämre, anläggningsytan blir först kortare och vid ännu högre tryck också smalare vilket försämrar greppet. Greppet blir också sämre på grund av att däcket blir styvare. Man får så småningom även mittslitage och risken för skador på däcket ökar.




Vilket lufttryck ska jag ha?


Information om rätt lufttryck finns i fordonets instruktionsbok och ofta också på en dekal på insidan av tanklocket eller på stolpen bakom förarstolen. Fordonstillverkaren anger vanligen två rekommenderade lufttryck, ett lägre för normal körning och ett högre för körning med mycket last eller i högre hastigheter. Det går även att minska bränsleförbrukningen och öka livslängden på däcken genom att alltid köra på det högre angivna trycket.




Hur kollar jag lufttrycket?


Lufttrycket bör kontrolleras minst en gång i månaden. På moderna däck är det väldigt svårt att se på däcken om de har för lite luft och därför krävs regelbundna mätningar. Lufttrycket ska mätas på däck som har samma temperatur som omgivningen. När däcken körs blir de varma, hur varma beror bland annat på hur fort det går och hur tungt lastat fordonet är, ju fortare och tyngre, desto mer ökar temperaturen. Om du är osäker på hur man gör, fråga en däckverkstad om hjälp.




Vad är Tryckövervakning (TPMS)?


Tryckövervakning – TPMS TPMS (Tire Pressure Monitoring System) är system som blir allt vanligare i nya bilar för att ge föraren information om lufttrycket i däcken under körning. Det finns två grundtyper av TPMS på marknaden:

  • Indirekt TPMS som mäter skillnader i rotationshastighet mellan de olika hjulen genom ABS-systemet. Indikerar med en symbol när lufttrycket sjunkit i något däck. Behöver kalibreras exempelvis vid byte av däckdimension eller ändring av lufttryck.
  • Direkt TPMS som mäter lufttrycket i alla däck (ibland även reservhjulet) via sensorer i varje hjul. Indikerar vilket däck som tappat lufttrycket och visar det aktuella lufttrycket i däcken. Sensorerna till system för direkt TPMS kan vara både programmerbara eller självprogrammerande. Det direkta systemet blir sannolikt det vanligaste.
Att tänka på vid hantering av hjul med direkt TPMS Det finns olika typer av sensorer beroende på fälgtyp: ledad sensor, fast sensor eller gummiventil med sensor. Alla sensorer har tätning, mutter, ventilnål och ventilhatt.
  • Vid montering av sensor är det mycket viktigt att sensorn får rätt vinkel och tätning mot fälgen (använd korrekt åtdragningsmoment).
  • Vid montering av sensorer på exempelvis vinterfälgar måste fälgarna vara avsedda för detta. Sensorns gummitätning och mutter måste också vara anpassad för fälgen.
  • Var försiktig vid montering/demontering av däck så att inte sensorn skadas. Använd inte monteringsjärn i området runt sensorventilen.
  • Sensorns ventilnål, ventilhatt, gummitätning och mutter bör bytas vid varje däckbyte (på samma sätt som för vanliga ventiler).
  • Följ tillverkarens rekommendationer för respektive fälg/sensor, och rådfråga alltid tillverkaren vid tveksamheter.
  • Använd aldrig punkteringspray eller liknande produkter, då dessa kan förstöra sensorerna som då måste bytas ut.
  • Det är fortfarande lika viktigt att kontrollera lufttrycket i däcken regelbundet (minst varje månad), även om bilen är utrustad med TPMS. Även en liten lufttrycksförlust i däcken kan påverka köregenskaperna och ekonomin negativt. När däcken kollas ser man också om däcken fått skador eller blivit slitna.
  • För att få ett EU-typgodkännande på en ny personbilsmodell (plattform) måste personbilen från och med den 1 november 2012 vara utrustad med TPMS.
  • Från och med den 1 november 2014 måste TPMS finnas i alla nya personbilar som säljs, registreras eller tas i bruk, oavsett produktionsdatum.
  • Reglerna gäller personbilar med en totalvikt av högst 3500 kg avsedda för persontransporter med max nio sittplatser (fordonskategori M1).
  • Vid byte av hjul på personbil med direkt TPMS, till exempel vid byte till vinterhjul, måste de nya hjulen också vara försedda med TPMS-sensorer som är avpassade och programmerade för fordonet. (Gäller alltså personbilar typgodkända från den 1 november 2012 och alla nya personbilar från den 1 november 2014.)
Så säger regelverket
  • För att få ett EU-typgodkännande på en ny personbilsmodell (plattform) måste personbilen från och med den 1 november 2012 vara utrustad med TPMS.
  • Från och med den 1 november 2014 måste TPMS finnas i alla nya personbilar som säljs, registreras eller tas i bruk, oavsett produktionsdatum.
  • Reglerna gäller personbilar med en totalvikt av högst 3500 kg avsedda för persontransporter med max nio sittplatser (fordonskategori M1).
  • För personbilar på eftermarknaden, till exempel vid byte till vinterhjul, finns Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:2 idag inga krav på TPMS när fordonet är i bruk.





 

Vinterdäck 

Det går inte att tillverka ett däck som är bäst på allt under alla olika förhållanden. Det är därför som sommardäck inte fungerar på vintern. Vinterdäck har en annan typ av mönster och gummiblandning som gör att de fungerar när det är kallt och på snö och is på vägen. Vinterdäck kan också ha dubb i slitbanan.

När gäller krav på vinterdäck?


Det är krav på att använda vinterdäck eller likvärdig utrustning vid vinterväglag under perioden 1/12–31/3. Kravet gäller personbil klass I (d.v.s. vanliga personbilar), personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil, lätt buss samt släpvagn som dras av dessa fordon. Kravet gäller inte vid färd till och från besiktningen, för fordon som provkörs/förflyttas i samband med reparation/försäljning samt för fordon som är 30 år eller äldre. Kravet gäller inte heller när fälgdiametern är 10 tum eller mindre. Tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3,5 ton samt släp som dras av sådana fordon ska ha vinterdäck på samtliga hjul, när vinterväglag råder under perioden 1 /12–31/3.




Varför ökar slitaget med för lågt lufttryck i däcken?


Att slitaget ökar med för lite lufttryck beror på att däcket blir instabilt och klackarna som har kontakt med vägbanan rör sig mer. Då ökar friktionen och värmeutvecklingen och däcket slits fortare. Att slita ut däck i förtid kostar pengar och är dåligt för miljön. Ojämnt slitage av slitbanan, i skuldror eller i mitten av däcket, kan vara ett tecken på för dåligt lufttryck. Med 30 procent för lite lufttryck kan däckens livslängd halveras. Däck till lastbilar och bussar kan slitas ännu fortare, särskilt om det är olika tryck i däcken på samma position.




När får man använda dubbdäck?


Det är tillåtet att köra på dubbdäck från den 1 oktober till och med den 15 april samt annan tid om det är vinterväglag eller risk för vinterväglag. Den 16 mars 2021 meddelade Transportstyrelsen att de inte kommer att göra ett undantag och förlänga vårens skiftesperiod, som man gjorde våren 2020 pga utbredningen av Covid-19. Med anledning av myndighetens beslut har representanter från däck-, och motorbranschen tillsammans utformat ett Öppet brev.




Vad är skillnaden mellan dubbade och dubbfria vinterdäck?


Vinterdäck kan vara dubbade eller dubbfria. Dubbfria vinterdäck kan vara anpassade efter nordiska eller mellaneuropeiska förhållanden. I tabellen beskrivs skillnader mellan de olika typerna av vinterdäck. Tabellen jämför däck av likvärdig kvalitet.




Vilka regler gäller för vinterdäck på släpvagn?


Släp som dras av personbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt på högst 3,5 ton måste ha vinterdäck under perioden 1 december–31 mars, när det är vinterväglag. Om dragbilen då har dubbdäck måste släpvagnen också ha dubbdäck. Om dragbilen när det är krav på vinterdäck har odubbade vinterdäck kan släpet ha dubbade eller odubbade vinterdäck. Under perioden 1 december–31 mars när det inte är vinterväglag får släpet ha dubbdäck, odubbade vinterdäck eller sommardäck, oavsett vad det sitter för däcktyp på dragbilen.




Vad räknas som vinterväglag?


Polisens bedömning av vinterväglag är snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Men en bra tumregel är att låta montera vinterdäcken när temperaturen går under +5°C. Gummiblandningen i däcken är anpassad efter temperaturen. Sommardäcken blir för hårda när det är kallt. Vinterdäcken bör därför sitta på när temperaturen kryper under +5°C. Då sitter också vinterdäcken på bilen när den första förrädiska halkan kommer.




Vad är definitionen av ett vinterdäck?


Vinterdäck ska vara märkta med 3PMSF (Three Peak Mountain Snowflake), och som i dagligt tal kallas för Alptopp/Snöflinga. Genom en övergångsbestämmelse är det dock tillåtet att använda vinterdäck med M+S-märkning som är ”speciellt framtagna för vinterkörning” fram till och med den 30 november 2024.




Varför ska jag se upp med grovmönstrade terrängdäck?


Importerade jeepar, skåpbilar, minivans, 4×4-fordon etc, har ofta originalmonterade däck som är grovmönstrade och M+S-märkta, men de är varken framtagna eller lämpliga för vinterkörning. Dessa däck har ett mönster som är anpassat för terrängkörning, men de har inte en gummiblandning som är lämplig att köra med på svenska vintervägar. Dessa däck är inte tillåtna när krav på vinterdäck gäller.




Hur kör jag in mina vinterdäck?


Nya dubbade och dubbfria vinterdäck bör köras extra lugnt de första 50–100 milen. Inkörningen av nya vinterdäck bör ske på barmark. Även begagnade vinterdäck mår bra av att köras några mil på barmark efter sommarhalvårets lagring.




Varför ska jag inte köra med dubbfria vinterdäck på sommaren?


Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria vinterdäck sämre grepp, längre bromssträcka och försämrad stabilitet vid en undanmanöver.




Vad säger EU:s energimärkning om vinteregenskaper?


EU:s energimärkning visar däckets energiklass, våtgrepp och ljudnivå utanför bilen. Däremot visas inte hur bra eller dåliga vinteregenskaper däcket har. Dubbfria vinterdäck som är optimerade för bra grepp på snö och is kommer att få en sämre gradering av våtgreppet. När det gäller val av dubbfria vinterdäck är det därför viktigt att ta större hänsyn till däckets vinteregenskaper och mindre till värdet på energimärkningsetikettens våtgrepp.




Vad handlar debatten om partiklar från dubbdäck om?


Partiklar som är så små att de går att andas in anses vara hälsofarliga. På vissa gator i tätorter med mycket trafik och mycket hus överskrids EU:s normer för hur mycket sådana partiklar det får finnas i luften. Dubbdäck bidrar till att generera inandningsbara partiklar och för att klara EU:s krav har vissa kommuner infört förbud mot dubbdäck på vissa gator. Inandningsbara partiklar kommer också från en mängd andra källor och relationen mellan hälsopåverkan av partiklar som genereras av dubbdäck och trafiksäkerhetsnyttan med dubbdäcken är inte helt klarlagd. Mer forskning behövs inom området.




På vilka platser gäller lokala förbud mot dubbdäck?


Tre orter har infört lokala förbud mot dubbdäck: I Stockholm gäller förbudet på Hornsgatan och från den 1 januari 2016 även på Fleminggatan och Kungsgatan, i Uppsala på Kungsgatan och Vaksalagatan och i Göteborg på Friggagatan och Odinsgatan. Dessa gator har haft problem att klara EU:s gränsvärden för halter av inandningsbara partiklar.





vintertrafik.jpg
 

Energimärkning 

Den 1 maj uppdateras energimärkningen för däck. Etiketten som bland annat kompletteras med is- och snöegenskaper, gör det lättare för dina kunder att välja säkra vinterdäck. Läs mer här. 

Vad är EU:s energimärkning?


Nya däck till personbilar, lastbilar och bussar ska märkas med en speciell etikett (på eller i anslutning till däcket) som visar energieffektivitet, väggrepp vid vått väglag (våtgrepp) och ljudnivå utanför bilen. Energimärkningen gör det lättare för konsumenterna att jämföra olika däck. Märkningen är gemensam för EU-länderna och den har symboler, vilket betyder att samma märketikett kan användas i alla länder, oberoende språk.




Hur läser man energimärkningen?


Energimärkningen visar däckets energiklass på en skala från A till G, med pilar från mörkgrönt till rött, där däck märkta med energiklass A har lägst rullmotstånd. Märkningen visar också däckets grepp på våt vägbana på en skala från A till G, där A betyder bäst grepp. På etiketten visas även däckets ljudnivå utanför bilen på ett standardiserat underlag. Ljudet visas både genom faktiskt decibelvärde och en till tre vågor, där en våg betyder lägst ljudnivå.




Varför ska jag ta mindre hänsyn till graderingen av våtgrepp när jag väljer dubbfria vinterdäck?


Energimärkningen ger ingen information om vinteregenskaper och dubbfria vinterdäck som prioriterar bra grepp på snö och is får sämre gradering när det gäller våtgreppet på etiketten. Vid val av dubbfria vinterdäck är det viktigt att ta större hänsyn till däckets vinteregenskaper och mindre till värdet på etikettens våtgrepp.




Vilka däck behöver inte märkas?


Dubbdäck, regummerade däck, reservdäck för temporärt bruk, begagnade däck och däck tillverkade före den 1 juli 2012 omfattas inte av reglerna för energimärkningen.




Vad är nyttan med energimärkningen?


Däck svarar för tjugo procent av fordonens bränsleförbrukning och de mest energieffektiva däcken beräknas minska förbrukningen med upp till tio procent. På EU-nivå förväntas energimärkningen på sikt kunna spara fem procent av den totala användningen av bränsle till transporter. Lägre bränsleförbrukning bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Om energimärkningen bidrar till att däck med lägre ljudnivå utanför bilen prioriteras, förbättras också den lokala miljön.





 

Skifta och lagra rätt 

 

I Sverige behöver vi ha sommardäck på sommaren och vinterdäck på vintern. Det innebär att det åtminstone är två tillfällen per år då däcken ska skiftas, till vinterdäck på hösten och till sommardäck på våren. Det innebär också att den uppsättning däck som inte används den aktuella säsongen behöver lagras på ett bra sätt.

 

Du kan också behöva byta däck vid andra tillfällen, exempelvis om däcken blivit slitna eller om du fått punktering. När du ska byta däck på bilen finns det en hel del att tänka på. Däckspecialister kan ge råd om vilka däck som passar ditt fordon, skifta däcken på ett korrekt sätt och ofta också lagra dina däck som inte används.

Les 1: genres en opbouw prentenboek


Er zijn allerlei soorten prentenboeken. Je kunt ze op verschillende manieren indelen. Je kunt kijken naar het thema, bekijken of het gaat om een psychologisch- of avonturenverhaal, of om een realistisch verhaal of fantasie, enz. Maar dwars door deze indelingen heen kun je ze ook op doel indelen. Wat wil de schrijver/illustrator met het verhaal?




Les 2: het verhalende prentenboek


Je bent bezig met het maken van een prentenboek, je hebt een mooie vondst en je ziet een verhalend prentenboek voor je. En dan? In les 1 hebben we de opbouw van een prentenboek kort besproken. In de volgende lessen gaan we hier dieper op in.




Les 3: thema en boodschap


In de vorige lessen hebben we het gehad over de vondst en een verrassende wending. Welke wending je als schrijver kiest hangt niet alleen af van je vondst, maar ook van de boodschap die je wilt uitdragen.




Les 4: kracht en perspectief


In deze les leer je alles over de verschillende verhaalperspectieven en waarom je nu juist voor welk perspectief kiest. Daarnaast gaan we het hebben over het 'waarom'. Waarom moet dit verhaal geschreven worden? En wat is de ambachtelijke kracht ervan?




Les 5: details en geloofwaardigheid


De details van een verhaal zijn de krenten in de pap. Details typeren, treffen, fleuren de boel op, geven smaak, kleur en sfeer aan de beschrijving en ondersteunen de handeling. In een prentenboek zijn details nog belangrijker dan in een ander soort vertelling, omdat in een prentenboek elk woord telt. Maar blijf je nog wel geloofwaardig?




Les 6: dialoog, stijl, toon en benadering


In deze les ga je de dialogen stilleren. Een geschreven dialoog moet zich beperken en toch trefzeker zijn. In de meeste verhalen betekent dit dat alle 'ruis' eruit moet: alleen de belangrijke mededelingen blijven over. Je gaat je verhaal schaven, stileren en checken.





dackskifte_verkstad.jpg

Saknar du information?

 

Om du saknar svar på någon fråga eller funderingar är vi tacksamma om du kontaktar oss på info@drf.se